koboltblå (PB28)
Långt innan koboltblått fanns ett pigment som kallas smalt, koboltglas som mals till ett fint pulver. Smalt har anor tillbaka till 2000 f.Kr. Det användes främst till keramik i det antika Egypten och i Kina som importerade det från Persien. I Europa började man importera smalt under 1500 talet, pigmentet användes främst till oljefärg. Smalt var ett viktigt pigment i europeiskt måleri fram till början av 1800 talet när man lyckades tillverka koboltblått, ett syntetiskt pigment, genom kalcinering av kobolt och aluminium oxider
Koboltblå är en naturligt blekt färgämne som är lite varmare än primärblå. Det är lite mjölkigt vithaltigt och inte fullt transparent. Det är en tillgång i varje palett, i alla fall för de som vill blanda färger själv, det har mycket goda blandningsegneskaper. Koboltblå blandas bra både åt det gröna och violetta hållet, den blir fint grå med de flesta orangebruna färger. Naturligtvis påverkas blandningarna av den vita mjölkigheten hos färgen, men alla blandningar påverkas lika, så det är inget problem. Man måste dock stå ut med att färgens ljusa ton inte gör det möjligt att blanda mörka färger.
Koboltblå är en av mina favoritfärger, det är en färg som jag måste ha i min palett. Den granulerar vackert och är bra att blanda med, att den endast är halvtransparent måste man stå ut med.
Egenskaper
Färg index namn: PB28
Ljustålighet: Mycket god
Transparens: halvtransparent
Fläckande: Bara lite
Granulerande: Ja
Det fuskas rätt så mycket bland tillverkarna av konstnärsfärger. Koboltblå är ett dyrt pigment (ett av de dyraste av de vanliga pigmenten) så tillverkarna frestas att förfalska koboltblå. Ett vanligt sätt att gör det är att använda fransk ultramarin blandad med vit färg. Ibland ingår ftaloblå, ibland använder tillverkarna en släkting till koboltblå som brukar kallar cölinblå (Cerulean Blue). Innan du köper en koboltblå färg kolla så det verkligen är koboltblå och inte en förfalskning, pigmentet skall vara PB28.
Här är några tillverkare som kallar en färg som inte är koboltblå för koboltblå
- SCHMINCKE HORADAM: COBALT BLUE TONE PW4 (Zinkvitt) PB29 (Fransk ultramarin)
- SHINHAN PASS: COBALT BLUE HUE PB15:3 (Ftaloblå), PB29 (Fransk ultramrin)
- SHINHAN PREMIUM COBALT BLUE HUE PB29 (Fransk ultramarin)
- WINSOR & NEWTON COTMAN COBALT BLUE HUE PB29 (Fransk ultramarin), PW5 (Lithopone)
- HOLBEIN ARTISTS’: COBALT BLUE HUE PB29 (Fransk ultramrin), PB15 (Ftaloblå)
- DALER ROWNEY AQUAFINE COBALT BLUE HUE PB29 (Fransk ultramrin) PW6 (Titanvit)
- MAIMERIBLU: COBALT BLUE PB36 (Cerulean Blue)
- MAIMERIBLU: COBALT GREEN BLUE PB36 (Cerulean Blue)
Arne Isacsson beskrev ju koboltblå som en pigmentfördelare, i nån video på youtube nämnde han att det finns ytterst få färger med den egenskapen, finns det gula respektive röda färger som har den egenskapen?
Jag är inte så kunnig i Arne Isacssons gamla och konstiga terminologi. Men vad jag förstår med pigmentfördelare är att färgen blir jämn i torkat tillstånd. Men detta är i så fall fel, koboltblå, som alla koboltfärger, granulerar och blir därför kornigt småprickig när den är torr. Han använde beskrivningen “anhopare” om granulerande färger. De flesta gula och röda färger torkar upp jämt och fint, men inte alla.
Du får gärna rätta mig angående vad pigmentfördelare betyder, jag är inte säker på vad ordet betyder.