Vallis Clausa
In EnglishDet finns små lokala pappersbruk som producerar finpapper, en del gör även akvarellpapper. Papperna är ofta lite speciella, och har andra egenskaper än vanliga papper från stora tillverkare. Jag tänkte skriva om några som jag hittat och köpt i detta och kommande inlägg.
Vallis Clausa är ett franskt finpappersbruk. Pappersbruket grundades 1973 i ett försök att hålla liv i en tradition av flera hundra års finpappersproduktion i regionen. Under 1700 talet fanns 11 pappersbruk, redan under 1500 talet gjordes papper i Vaucluse regionen. Alla dessa pappersbruk försvann under 1900 talet. År 1973 gjordes en renovering, efter initiativ av Jean Garcin för att skydda detta kulturella arv, av det sista pappersbruket i Sorgue.
På pappersbrukets hemsida finns en shop, de har en hel del vita papper, i olika storlekar och tjocklekar, som bland andra tekniker, också anges att passa för akvarell. Men de har bara ett papper som specifikt anges som akvarellpapper. Det var detta papper som jag köpte.
Pappret finns endast i storlekarna 25X33 cm (10X13 inches) och 33X50 cm (13X20 inches) i tjockleken 300 gr/m² (140lb). Pappersytan är angiven som fin till medium, själv skulle jag nog benämna den som varmpressad (även om tillverkningsmetoden inte är densamma), pappret är mycket slätt.
Det framgår inte i beskrivningen hur pappret är limmat, men traditionellt är det ju gelatin som gäller, så jag antar att det inte är ett papper som veganer bör använda. Inte heller framgår det i beskrivningen huruvida det är försett med någon limning på ytan.
Pappret är rätt så hårt pressat, vilket resulterar i en slät yta, därför har det problem att hantera mycket vatten. När man lägger på frikostigt med färg flyter det på pappersytan utan att sugas upp av pappret. Något som jag försökte att använda till målningarnas fördel.
Använd detta papper till återhållsamt och försiktigt måleri om du vill åstadkomma ett förutsägbart resultat. Men det är inte min stil av akvarellmåleri, så istället försökte jag att använda rikliga mängder vatten och färg. Det fungerar om man inte är så noga med hur resultatet blir, det är svårt att veta hur en viss yta kommer att arta sig om färgen flyter på ytan, innan den slutligen bestämmer sig för att hejda sig.
Som på alla papper med slät yta fäster inte färgen så bra, det är lätt att lyfta den med en fuktig pensel. Pappret är därför inte lämpligt till lager på lager teknik. Inte heller passar det till vått i vått, det är svårt att kontrollera hur mycket färgen transporteras i den våta ytan.
För min del är pappret bra till målningar i friare stil med endast ett lager av färg. Det är en stil av akvarellmåleri som jag ofta förespråkar. Färgerna blir som vackrast om de målas frikostigt en gång utan övermålningar.
De målningar som jag gjort på detta papper har jag målat på detta sätt: massor med färg på stora ytor, inga övermålningar, jag låter färgen flyta och blir överraskad av resultatet. Med den här typen av måleri är pappret en tillgång. Som ett papper för en mera klassisk stil fungerar det tveksamt.
Men det är alltid trevligt att måla på ett underlag som kännetecknas av genuint hantverk och yrkesskicklighet, så oavsett papprets kvaliteter och svagheter som akvarellpapper så är det ett riktigt papper, traditionellt tillverkat för hand och av 100% bomull.
Pappret säljs i tillverkarens shop endast i förpackningar om tio ark, priset för 10 ark är €37 för det lilla och €75.60 för det stora pappret. Det gör pappret nästan dubbelt så dyrt som Arches i Sverige.
Är det värt det höga priset? Egentligen inte, det är ett svårmålat papper som saknar flera kvaliteter som utmärker ett verkligt bra akvarellpapper.
Men för den erfarna akvarellmålaren, med behov av utmaningar och som uppskattar gediget hantverk och genuina produkter, rekommenderar jag det.
Det är ett roligt papper som det är en glädje att experimentera på.
