Färgnamn

In English

Jag önskar verkligen att tillverkarna av konstnärsfärger kunde ge sina färger vettiga namn, men framförallt: samma namn för samma färg. Om jag rekommenderar ftalogrön till en elev som använder winsor newton säger jag: köp Winsor green, till en annan som använder Talens säger jag bright green och för den som har färger från Holbein heter färgen bamboo green. Så fungerar det med alla moderna färger, tillverkarna har alla olika namn för dem.

Ännu värre än denna förvirring vad gäller moderna pigment är de klassiska färgerna. Många av dem är dyrare än de moderna, så tillverkarna frestas att fuska. Det har hänt flera gånger att en elev kommer med en nyköpt färg till kursen som inte är vad etiketten utlovar: Koboltblå är i själva verket fransk ultramarin plus lite vit färg, Viridian är bara en ftalogrön, och en billig azofärg har ersatt aureolin, klassiska färgnamn används flitigt för andra, billigare pigment.

Man måste vara misstänksam mot alla färger som heter något med alizarin eller krapp (madder), de är ofta något annat. Likadant med carmine som aldrig är en färg från insekter utan bara beskriver en viss färgton. 

Cadmium free (vanligare och vanligare) är ett annat exempel på detta problem. Namnet har naturligtvis uppstått efter kundernas miljöengagemang, man vill inte använda färger som förstör naturen. Men att bara ta en annan färg och tala om att den inte innehåller kadmium men ändå påskina att det är en kadmiumfärg, men utan giftet, är försåtligt.

Jag fattar varför en färgtillverkare inte vill kalla en gul färg för zirconium praesodymium silicate, det är för besvärligt namn. Men precis som kopparftalocyanin kan kallas ftalo, diketo-pyrrolo pyrrole får namnet Pryrrol röd, och nickel azomethine ofta kallas Nickel azo, kan man säkert komma överens om ett bra namn även för de mest komplicerade kemiska namnen. Det går att göra, det är jag säker på.

Sedan har vi alla färger som av olika anledningar inte längre används: gummigutta, indiskt gult, indigo och sepia för att bara nämna några få. Färgerna används inte längre men namnen lever kvar. Varför kalla en färg för t.ex indiskt gult när det bara är en modern syntetisk färg som har en viss likhet med den för länge sedan försvunna färgen indiskt gul.

Min fullständigt orealistiska önskan är:

• Att pigmentet som färgen består av avgör namnet på färgen.
• Att en viss färg får samma namn hos alla tillverkare,
• Att tillverkarna slutade att fuska, t.ex. genom att kalla ftalogrön för viridian bara därför att viridian låter finare och är dyrare än ftalogrönt.
• Att gamla pigment som inte längre används inte heller används för att namnge färger. Det finns ju små tillverkare som fortfarande tillverkar äkta indigo akvarellfärg, endast de borde få kalla färgen för indigo.

Jag är medveten om att detta aldrig kommer att hända, men så befriande det hade varit att veta att när jag köper en koboltblå färg så är det koboltblå och inte något billigt substitut och att alizarin betyder att färgen består av alizarin och inte bara beskriver en kallröd i största allmänhet där vilket pigment som helst kan användas. 

Tänk om tillverkaren av matvaror hade samma mentalitet, när du köper pesto genovese måste du i så fall läsa innehållsförteckningen för att se att den innehåller pinjenötter eller att guacamolen innehåller avokado. (Ojdå…)

.