Blyertspennor

In English

När en ny elev kommer till mina kurser har de oftast en blyertspenna med sig, i alla fall de som har målat tidigare, de som inte har målat har inte någon penna. I stort sätt alla som har med sig en penna har en mjuk ”konstnärspenna”, en penna som används för konst-teckning, skissning eller kroki. Men för akvarell behöver man något annat, akvarell är en vattenteknik, vatten och den feta grafiten trivs inte tillsammans, mycket grafit på pappret stöter bort akvarellfärgen.

Blyertspennor består av grafit och lera blandat, mycket grafit innebär att pennan är mjuk och svart, mer lera ger däremot en hårdare och ljusare penna. Man graderar denna hårdhet i en skala där ”B” betyder mjuk och ”H” står för hård, ju fler B och H som anges ju mjukare respektive hårdare är pennan. Den mjukaste pennan har beteckningen 9B och den hårdaste 9H, i mitten finns HB och F. I USA är en annan skala vanlig (Conté/Thoreau-skalan), en numrering från 1 till 4 där nr1 motsvarar 1B och 4 är samma som 2H, nr2½ är ”normalhård” samma som F i den europeiska skalan.

Som jag tidigare har nämnt är inte vatten och grafit vänner, vattenfärg rinner av en grafitlinje utan att fastna på pappret. Av den anledningen vill man, när man tecknar på akvarellpapper, inte lämna allt för mycket grafit på pappret. Jag använder en vanlig HB penna när jag tecknar på akvarellpapper, den är tillräckligt mjuk för att ge en tydlig linje men inte så mjuk så att den stör akvarellfärgen. Alternativt går det att använda en något hårdare penna, F eller 1-2 H men inte hårdare, då skrapar du antagligen akvarellpappret, det är som att teckna med ett spik.

Om du använder en vanlig penna, träinneslutet grafitstift, måste du alltid hålla denna penna spetsig, det är inte en bra idé att använda en trubbig penna för akvarell, om du vill undvika ständigt pennvässande, använd en smal stiftpenna.

Själv använder jag alltid en 0,5 mm stiftpenna i hårdhet HB. Den är precis lagom mjuk och alltid spetsig.