Obränd sienna
August 12, 2026
Den här texten och illustrationerna är uppdaterade från en tidigare version från 2020.
Obränd sienna är en av de äldsta jordfärgerna. Jordar som innehåller järnoxidhydroxider kan ge gula och gulbruna pigment, och sådana jordfärger har använts som pigment sedan förhistorisk tid. Gula jordpigment användes bland annat i den antika grekiska och romerska konsten, till exempel i väggmålningar och keramik.
Färgen vi känner som Terra di Siena har däremot ett mer specifikt ursprung. Under renässansen blev jordpigment från Toscana berömda, och den klassiska siennan kom från de gamla sjöbassängerna kring vulkanen Monte Amiata i södra Toscana. Där bildades järnrika sediment som huvudsakligen består av järnoxidhydroxider, framför allt goethit. Pigmentet bröts på flera platser runt Monte Amiata och blev ett av de viktigaste gula och gulbruna jordpigmenten i europeisk konst.
Namnet Terra di Siena betyder helt enkelt “jord från Siena” och började användas under renässansen. Den klassiska siennajorden från Monte Amiata var i huvudsak en mycket finkornig järnhaltig jord med god transparens och en varm gul färg. Den kom att bli ett välkänt konstnärspigment och användes i Europa från renässansen och framåt.
Benämningen obränd sienna syftar på skillnaden mot bränd sienna. När den obrända siennan upphettas drivs det kemiskt bundna vattnet bort från järnoxidhydroxiderna. Järnhydroxid omvandlas då till järnoxid, och färgen förändras från gul eller gulbrun till en betydligt rödare och mörkare ton. Den upphettade färgen kallas därför bränd sienna, medan den ursprungliga färgen kallas obränd sienna.
Den naturliga siennan från Monte Amiata består huvudsakligen av limonit/goethit och har mycket små pigmentpartiklar. Den innehåller också mindre mängder manganföreningar, men manganhalten är betydligt lägre än i många umbror. Den klassiska Terra di Siena anges i en modern geologisk sammanställning innehålla mindre än cirka 5 procent manganoxid.
Det är också denna mycket fina partikelstorlek och mineralsammansättning som bidrar till siennans speciella egenskaper. Naturlig sienna är ofta mer transparent än många andra jordfärger. Den kan därför ge varma, transparenta färgskikt utan att bli lika tung och täckande som många andra jordpigment.
I dag är det dock inte självklart att en färg som kallas obränd sienna innehåller den klassiska naturliga siennajorden från Italien. Syntetiska järnoxidpigment används ofta för att skapa färger med liknande utseende och egenskaper. Även blandningar av flera pigment förekommer.
Gemensamt för många färger som bär namnet obränd sienna är att de är svagt granulerande, icke-fläckande och mycket ljusäkta. Färgtonen kan däremot skilja sig förvånansvärt mycket mellan olika tillverkare. De flesta ligger någonstans mellan gult och gulorange, med en något dämpad eller jordig karaktär. Det finns dock också obrända siennor som är tydligt gula, mer brunaktiga eller har en svagt rosa ton.

Monte Amiata, naturlig sienna (PBr7)

Terra di Siena, obränd (PY43)

Raw Sienna Naturel (PY43)

Raw Sienna (PY42+PR101)
Det är därför lite missvisande att tänka på obränd sienna som en exakt färg. Namnet beskriver snarare en grupp pigment och färger med ett gemensamt historiskt ursprung och ett liknande färgområde. Skillnaden mellan olika fabrikat vara mycket stor – inte bara i färgton utan också i transparens, granulation och hur färgen beter sig på papperet.
Som med alla jordfärger är det därför en bra idé att kontrollera vad de olika tillverkarna faktiskt erbjuder innan man köper en obränd sienna. Två färger med exakt samma namn kan ge helt olika resultat på målningen.
Pigmentkoden PBr7 används för naturliga järnoxidbaserade jordpigment, däribland naturlig sienna, det förekommer dock att PBr7 syntetiskt framställd. PY43 används för naturliga gula jordpigment. PY42 är en syntetisk gul järnoxid och PR101 en syntetisk järnoxid. Alla dessa pigment är mer eller mindre vanliga för obränd sienna. Det förekommer dessutom att tillverkare blandar flera pigment för att skapa sin egen version av obränd sienna.
Själv föredrar jag färger som består av ett enda pigment. Då vet jag bättre vilka egenskaper färgen har och kan själv blanda fram de nyanser jag vill ha.
Information
Färgindex namn: PBr7 – PY43 – PY42 – PR101 och fler.
Ljustålighet: Utmärkt.
Transparens: Ofta halvtransparent.
Fläckande: Inte alls.
Granulerar: Ja.
Färgton: Oklart jordigt gul till orangegul.


Hej,
Använder idag Winsor & Newtons obränd sienna som enda gula i min palett, men funderar på Monte Amiata Natural Sienna från Daniel Smith som tycks mer levande. Hur ter sig den ur blandningssynpunkt med blått jämfört mer W&N då Daniel Smith är PBr7?
Stort tack på förhand!
Den obrända siennan från W&N är betydligt renare och gulare än Monte Amiata. Dina färgblandningar med blå färg kommer att bli mindre gröna med Monte Amiata. Men som genuin jordfärg har den många kvaliteter som den syntetiska siennan från NW&N saknar.
Eller varför inte testa Lemon Ocher från Natural Pigments, en genuin jordfärg, gul och fin och med alla egenskaperna från riktiga jordfärger. Jag gillar den skarpt och använder den flitigt.
Hejsan! Kämpar febrilt för att få ihop din rekommenderade palett. Försöker nu få till det med WN pro halvkoppar. Brottas nu med Siennorna. Angående WN Raw Sienna (PR 101+PY 43) så finns det en Yellow Ochre Light (PY 43). Föreslår du hellre att man går på PBr 7?
Bland vanliga färger får de stora tillverkarna brukar jag föredra siennor framför ockror eftersom de brukar vara mera transparenta, ockrafärger är ofta tråkiga och platta. Åkta jordfärger är annorlunda och betydligt trevligare. Personligen skulle jag inte använda någon “jordfärg” från W&N förutom den trevliga men syntetiska bränd sienna. Men W&N obrända sienna är trevligare än den tråkiga “Yellow Ochre Light” trots att den är blandad med PR101.
PY42, eller PBr7 spelar ingen roll, de flesta är ju syntetiska i alla fall. PY43 är dock alltid naturlig.